Blogg A: Nyhetsvärdering

Måndagen den 9 september valde Sydsvenska dagbladet att på sin webbsida fronta med nyheten att extra miljoner ska satsas på Skånes Universitets Sjukhus, SUS (http://www.sydsvenskan.se/skane/370-miljoner-till-sus/). Nyheten kommer efter många turer om sparkrav, anställningsstopp och kris inom såväl den skånska sjukvården som den i resten av landet. Att nyheten blir förstasidesstoff kan förklaras med att den handlar om ekonomi och politik som i Hans Strandberg och Hans Månsons Yrke: journalist beskrivs som hårda fakta och därför värderas högt i nyhetssammanhang. Vidare menar Strandberg och Månson att nyheter som fokuserar på ”vård, skola och omsorg” alltid har ett högt nyhetsvärde eftersom det rör mänskliga behov. Sydsvenskan är en regional dagstidning och därtill kommer en inriktning på lokala nyheter varför en artikel om SUS får stort utrymme.

Håkan Hvitfelt radar i På första sidan: en studie i nyhetsvärdering upp en mängd kriterier för att en nyhet ska hamna just på förstasidan och vald artikel uppfyller flera av dessa. Däribland att det rör politik och ekonomi, att det är kort både geografiskt och kulturellt avstånd till händelsen, att den är överraskande (efter lång tid med sparkrav och efter att man bara dagar innan gått ut med att ytterligare sparbeting kommer bli aktuella inom snar framtid), att den beskrivs enkelt, men för fram det viktiga och relevanta, att den utspelar sig under kort tid, men som en del av ett tema – sjukvårdens förfall har varit en följetong i medierna åtminstone de senaste 1,5 åren.

Samma dag publicerar Sydsvenskan en artikel om att 18 civila, varav flera barn, dödats i en av Nato:s flygräder i Afghanistan – något som förnekas av den Nato-ledda Isafstyrkan (http://www.sydsvenskan.se/varlden/kvinnor-och-barn-dodade/). Artikeln både placeras mindre synligt och är betydligt kortare i sin omfattning. Detta kan verka märkligt då den handlar om civila dödsfall och dessutom orsakade av en organisation som Sverige under perioder överväger att gå med i, men även detta kan förklaras med Hvitfelts kriterier. Till händelsen är det ett stort både geografiskt och kulturellt avstånd – även om samtal om Nato-samarbete ofta är på tapeten – och den behandlar inga elitpersoner. Hvitfelt skriver att sannolikenheten för att en händelse ska bli en nyhet och skrivas om ökar om nyheten är överraskande. Troligtvis blir läsaren inte längre särskilt förvånad över militära övergrepp och civila dödsfall i Afghanistan. Artikeln uppfyller dock flera av kriterierna och däribland att händelsen är enkelt beskriven samt att den utspelar sig under kort tid, men som del av ett tema – kriget i Afghanistan, vilket verkar ha blivit synonymt med kriget mot terrorismen.