Måndagen den 9
september valde Sydsvenska dagbladet
att på sin webbsida fronta med nyheten att extra miljoner ska satsas på Skånes
Universitets Sjukhus, SUS (http://www.sydsvenskan.se/skane/370-miljoner-till-sus/). Nyheten kommer efter många turer om
sparkrav, anställningsstopp och kris inom såväl den skånska sjukvården som den
i resten av landet. Att nyheten blir förstasidesstoff kan förklaras med att den
handlar om ekonomi och politik som i Hans Strandberg och Hans Månsons Yrke: journalist beskrivs som hårda
fakta och därför värderas högt i nyhetssammanhang. Vidare menar
Strandberg och Månson att nyheter som fokuserar på ”vård, skola och omsorg”
alltid har ett högt nyhetsvärde eftersom det rör mänskliga behov. Sydsvenskan
är en regional dagstidning och därtill kommer en inriktning på lokala nyheter
varför en artikel om SUS får stort utrymme.
Håkan Hvitfelt radar i På första sidan: en studie i nyhetsvärdering
upp en mängd kriterier för att en nyhet ska hamna just på förstasidan och vald
artikel uppfyller flera av dessa. Däribland att det rör politik och ekonomi,
att det är kort både geografiskt och kulturellt avstånd till händelsen, att den
är överraskande (efter lång tid med sparkrav och efter att man bara dagar innan
gått ut med att ytterligare sparbeting kommer bli aktuella inom snar framtid),
att den beskrivs enkelt, men för fram det viktiga och relevanta, att den
utspelar sig under kort tid, men som en del av ett tema – sjukvårdens förfall
har varit en följetong i medierna åtminstone de senaste 1,5 åren.
Samma dag publicerar Sydsvenskan en artikel om att 18
civila, varav flera barn, dödats i en av Nato:s flygräder i Afghanistan – något
som förnekas av den Nato-ledda Isafstyrkan (http://www.sydsvenskan.se/varlden/kvinnor-och-barn-dodade/). Artikeln både placeras mindre synligt och är
betydligt kortare i sin omfattning. Detta kan verka märkligt då den handlar om
civila dödsfall och dessutom orsakade av en organisation som Sverige under
perioder överväger att gå med i, men även detta kan förklaras med Hvitfelts
kriterier. Till händelsen är det ett stort både geografiskt och kulturellt
avstånd – även om samtal om Nato-samarbete ofta är på tapeten – och den
behandlar inga elitpersoner. Hvitfelt skriver att sannolikenheten för att en
händelse ska bli en nyhet och skrivas om ökar om nyheten är överraskande.
Troligtvis blir läsaren inte längre särskilt förvånad över militära övergrepp
och civila dödsfall i Afghanistan. Artikeln uppfyller dock flera av kriterierna
och däribland att händelsen är enkelt beskriven samt att den utspelar sig under
kort tid, men som del av ett tema – kriget i Afghanistan, vilket verkar ha
blivit synonymt med kriget mot terrorismen.
